Dela nyhet
Höstmöte i Sleipnerringen
28 okt 2017
Sleipnerringens höstmöte hade finbesök när gamle sleipnerspelaren Per-Erik "Perra" Jonsson kom och pratade sleipnerminnen och om sin karriär som tränare inom ishockeyn.
Det blev ett riktigt nostalgibesök där Lasse Hagelin hade lyckats bjuda in flera av spelarna som lirade med "Perra" i Sleipner 1981/82. Peter Johansson som värvade värmlandstrion Lasse Hagelin, Per-Erik Jonsson och Leif Persson till Sleipner fanns på plats liksom gamle mittbacken Peter Berg. Micke Freberg kom ner från Katrineholm och från Finspång anslöt Thomas Sundgren och Greger Johansson. Och dessutom fanns Pelle Ritzer och Magnus Crifält som redan tidigare är medlemmar i Sleipnerringen på plats. En hälsning via Facebook kom också från John Jarnskor i Tórshavn på Färöarna.
Flera av dessa profiler träffades redan innan mötet på Sleipners klubblokal dit också lokalpressen var inbjuden. Det blev många historier som dök upp ur minnet och skratten ekade tätt i lokalen.
-Det är ju ett tag sedan vi kom hit, sa "Perra". Det är 36 år sedan Pelle "Gapa" bjöd hit Leifa Persson och mig från Norrstrands IF för provspel i Sleipner. Vi spelade match och sedan hade Sleipner lagfest på kvällen. IFK hörde av sig och även Djurgården, men vi sa att det var Sleipner som gällde.
-Det var en start på livet att komma hemifrån och lära sig att ta hand om sig själv. Jag jobbade styvt ett halvår på fängelset innan jag kom in på brandkåren och började där. Och på vintersäsongen lirade jag hockey i Kuddby IF där jag var skyttekung. Då gick det att kombinera två idrotter och ishockenivån var ju bara på division 3-nivå. Och man slapp ju lite av den tråkiga försäsongsträningen med fotbollen.
-Vi hade en bra sammanhållning och glädje i truppen, bland annat med de här killarna som är här idag. Första året hade vi Ronny Gunnarsson som tränare. Vi vann Alliansserien på försäsongen, men efter en skral vårsäsong i serien ersattes han av Karl-Axel "Kacka" Svensson. Det var den roligaste tiden i Sleipner med honom som tränare tyckte jag.
-Efter säsongen 1982 vände jag sedan åter till Värmland när jag fick jobb på brandkåren i Karlstad. Jag har ju på senare år varit runt lite i Sverige som ishockeytränare, men mitt hjärta dras alltid tillbaka till Värmland.
Sleipners Historikgrupp passade genom "Berra" Ekström på att överlämna lite sleipnersouvenirer samt ett foto på "Perra" från sin tid i Sleipner.
Senare på kvällen samlades ca 50 medlemmar i Sleipnerringen för sedvanliga höstmötet och efter genomfört möte var det dags för "Perra" att säga några ord inför samlingen av gamla sleipnerspelare och ledare.
-Fantastiskt roligt att få komma hit, tyckte Perra på bred värmländska innan han började florera i lite fotbollsminnen och ishockeyminnen. Jag har haft lite sporadisk kontakt med några av de jag spelat med, bland annat genom SMS. Riktigt roligt att få komma hit och träffas igen.
-Efter tvånsäsonger här flyttade jag hem till Värmland och spelade i Karlstads BK. 1988 varvade jag ner i Hertzöga som då gått upp i division 4. Vi gick upp i divison 2 och jag tackade för mig, men kom åter till Hertzöga och vi spelade i Höstettan 1992. Där mötte vi bland annat Hammarby på Söderstadion och de hade ju bra stöd på läktaren. Men vi lyckades på något konstigt sätt vinna med 4-0. I början blev vi utbuade och kallade för ”bondjävlar”; men efter sista målet började Bajen-klacken vända och skandera "Hertzöga". Det var en häftig upplevelse.
Det halvtimmeslånga föredraget fortsatte med berättelser om karriären som ishockeytränare.
-Det började i Skåre efter att fotbollskorna lades på hyllan 1994. 1999 blev jag lite "tredjegubbe" med Gunnar Johansson och Tommy Samuelsson i Färjestad. Efter det fick jag ta över J-20 i Färjestad. Jag hamnade sedan i Sunne i tre år, hjälpte sedan till lite i Grums ett år. 2005 hörde Håkan Loob av sig och undrade om jag ville ta hand om talanggruppen i Färjestad. Och det tog jag.
- Och efter en förlust mot Timrå så ringde Loob som undrade om jag ville träna Färjestad. Ja, för tusan! svarade jag. När jag sedan blev presenterad för spelartruppen började jag tänka, vad tusan ska jag kunna lära de här. Det var ju SM-vinnare och världsmästare som satt där på bänkarna. Vad har jag gett mig in på?
-Men jag ställde mig bredvid taktiktavlan och fick på så sätt lite trygghet och det löste sig. Men det märktes snart att killarna var mentalt trötta. Det var helt tyst i omklädningsrummet. Men efter några träningar och matcher blev det lite bättre och det började låta som det ska i ett omklädningsrum. Det gick väl inte spikrakt uppåt, men vi lyckades komma fyra i serien. Vi slog sedan ut MoDo, lyckades vända mot Hv71 och körde över Frölunda i finalen.
Ytterligare några anekdoter från hockeyvärlden hanns med innan "Perra" avtackades med IK Sleipners Jubileumsbok och kraftiga applåder. Och under kvällens gång var det många historier som åter såg dagens ljus och många ville prata några ord med den sympatiske värmlänningen.